Ju mer man kan om ett ämne, desto svårare brukar man ha att förklara för andra. Det fenomenet kallas för The Curse of Knowledge och är högaktuellt för alla som på något sätt jobbar med att sälja eller övertyga andra. Det gäller för dig som är ansvarig för en destination, lika mycket som för dig som jobbar med att sälja komplexa tekniska system.
The Curse of Knowledge är ett begrepp som funnits sedan slutet av 80-talet, men det var Chip och Dan Heath som i sin bok Made to Stick gjorde det etablerat. I boken (som du borde läsa) berättar de om ett experiment som Elizabeth Newton gjorde vid Stanford 1990. Det brukar kallas för ”tappers and listeners” – knackare och lyssnare. Det gick kortfattat ut på följande:
Knackexperimentet
Knackarna fick en lista med 25 kända sånger, i experimentet amerikanska klassiker som ”Happy Birthday”. På svenska hade det kunnat vara ”Nu är det jul igen” eller ”Här kommer Pippi Långstrump”. Kända sånger som man visste att alla inblandade kände igen. Knackarna valde en sång och knackade sedan sångens rytm mot ett bord för lyssnaren, som skulle försöka gissa vilken sång knackaren försökte förmedla.
Innan lyssnaren fick gissa skulle knackaren uppskatta hur stor chansen var att lyssnaren skulle gissa rätt. I genomsnitt trodde knackarna att lyssnarna skulle lyckas identifiera ungefär hälften av sångerna.
Resultatet visade att lyssnarna bara kände igen 2,5 % av alla sångerna som knackats för dem.
Poängen med experimentet var att visa följande: när du själv vet vilken sång du knackar rytmen till, så hör du sången i ditt eget huvud. Då är det nästan omöjligt att sätta sig in i hur det är att höra knackningarna UTAN att höra samma sång i huvudet.
The Curse of Knowledge
Det är det här som kallas The Curse of Knowledge. Kunskapens förbannelse. Eller, lite förenklat, att vara hemmablind. Alltså, när man väl har tillägnat sig en kunskap så är det extremt svårt att sätta sig in i hur det är att INTE ha samma kunskap. Och det leder ofta till att vi blir ganska kass på att förklara eller kommunicera med andra i ämnet. Vi knackar rytmen av en sång som vi hör, men inte mottagaren, så att säga.
Det här är något som drabbar oss alla, undertecknad inkluderad. Jag ska ge två exempel på när The Curse of Knowledge gör sig påmind.
Två typiska exempel
Du och dina ingenjörer sitter och utformar säljpresentationen eller skriver webbtexterna. Då är det lätt att glömma att kunden som lyssnar eller läser inte har den djupa sakkunskap som ni har, och ännu mindre ser hela kontexten som är så självklar för er som jobbar med det varje dag. Ni utelämnar information som ni tycker är självklar, eller lägger för stor vikt vid annat som för kunden blir helt abstrakt.
Eller ett exempel från destinationsvärlden. Du och dina kollegor har levt och andats er destination i åratal. Nu sitter ni och ska försöka formulera varför en gäst ska åka till er, i stället för till sin vanliga anläggning. Ni berättar om allt ni tycker är viktigt och som ni är stolta över (som sannolikt är ganska likt det alla andra berättar om också), men glömmer det som VERKLIGEN gör er annorlunda. Hur makalöst tyst det är när man står nere vid sjökanten, hur vackert solen spelar över sluttningarna på sensommaren, eller vad det nu kan vara. Ni ser det varje dag. Kunden gör det inte.
Hur bryter man förbannelsen då?
Det enkla svaret är: ta hjälp av någon utifrån. Helst (såklart) någon som är duktig på att förstå er verksamhet och formulera det på ett enkelt och tydligt sätt. Men hittar ni ingen sådan person, så ta vem som helst. Det är bättre än att sitta och traggla själva.
